Vad konstigt det är. Plötsligt en dag upptäcker jag att jag mår så bra, att jag trivs så bra med min tillvaro och mitt liv och att det blev just så som jag hoppades för lite mer än ett år sedan; förhållandevis stabilt och harmoniskt. Det är fantastiskt skönt att få känna sig så full av kraft och glädje som jag gör nu. Ja, livet är väldigt tufft nu också, emellanåt, men jösses...vad jag klarat den här skilsmässan bra! Heja mig!
Jag var under botten, lämnad, oälskad, föräldraledig, arbetslös och pank. Saker och ting har fixat till sig, och jag trivs. Tja, det räcker väl bra så?
1 kommentar:
JA! Det räcker gott och väl..! stark! /kram
Skicka en kommentar