Min älskade lille Vikorv är sannerligen i trotsåldern. Trotsåldern in absurdum, till och med.
Lite olika koversationer de senaste dagarna:
-Viktor, jag älskar dig.
-Nej!
-Kom, vi ska äta mat nu.
-Nej! Låt bli!
-Sov gott, Viktor.
-Nej! Sluta! Tyst!
-Får jag en puss?
*pussar* Sedan:
-Nej! Sluta! Inte pussa, mamma!
-Vil du ha en smörgås?
-Nej! Mamma, smörgås!
Lite dubbla budskap ibland, och oerhört mycket negationer... Mina barn är så märkligt bestämda av sig. Konstigt, det där.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar