Människor

Folk är fan skumma. Undrar om det är något specifikt för just den här stan. Måste ju säga att jag träffar på en hel del märkliga människor här. Verkar finnas fler puckon per kvadratkilometer här, än på många andra platser. Mer än så kan jag inte riktigt skriva om det hela... Ni som står mig riktigt nära vet vad det gäller.

Idag var jag så på ViktVäktarna igen, efter ett elva veckor långt uppehåll. Under detta uppehåll har jag rört mig sanslöst mycket mindre än vanligt, ätit choklad, glass, kakor, smörgåstårtor (ja, vi hade ju dop nyligen, okej?), kantarellsåser gjorda på grädde och andra onyttiga läckerheter/farligheter. Och gissa vad? Jag har gått ner 4 hg! Normalt sett, då jag räknar points är fyra hekto alldeles för lite att gå ner, men denna gång blev jag så lycklig! Tack och lov för amningen! Kan bara bero på det.

Och så lite skryt; Minna gör jättesuccé lite varstans. I förrgår på favoritbutiken Hippo blev jag tillfrågad om jag kunde tänka mig att låta henne fotograferas i reklamsyfte för butiken. Det vore ju så roligt! Förutsatt att vi får ett par bilder också, förstås. Och så idag, ViktVäktarkonsulenten blev som vanligt till sig över ungen. "Åh, jag älskar dig, ljuvliga barn!" pep hon fram alldeles lycklig. Gulligt! Jag blir ju så himla stolt! Varje gång vi får beröm för henne är jag på väg att svara; "Tack, vi har gjort henne själva". Brukar dock nöja mig med att le brett och bara säga tack. Det är nog bäst så.

Och så här ser jag ut som en Simpsonfigur, typ. Eller okej, om ett par kilon blir jag så här.


Manfred ser ungefär ut så här nu, men då vi träffades var det mera som denna... Vi kan väl helt enkelt säga att jag såg potentialen i honom...

Nej, nu har jag dragit ut på det hela alltför länge. Måste betala mina räkningar nu. Adios så länge.