Dop

Så, idag var första gången vi var på babysim. Jag hade ångest innan över att visa mig i baddräkt, höll på att frysa ihjäl i bassängen (trots 34 grader!) och Minna skrek. Manfred hade i alla fall trevligt. Nej, det var inte så illa, och Minna tyckte egentligen om det, men hon blev väldigt trött.

Idag har vi känt oss lite dagen efter alla tre. Dopet och festen tog på krafterna igår. Men hej, allt blev lyckat! Folk kom, solen sken, gudföräldrarna däribland Anna (kolla, en länk!)var strålande underbara, Suss var en flitig fotograf, Lisa en fantastisk präst, ungen var gullig och duktig och föräldrarna stolta som fasen. Pappan var missnöjde med att han fick hjärnsläpp vid sin diktläsning, men det kunde varit värre.


Dopceremonin var fin, och Minna höll sin favoritplastfisk i stadigt grepp då hon fick sitt namn. Eftersom vår knasiga dotter dessutom prompt ska lyssna på musik i min mobil (andra barn har napp, Minna lyssnar på musik i mobilen, inte stereon, det går inte)fick vi tåga ut ur kapellet till tonerna av Silent Shout med The Knife. Vi nöter hårt på den.

Mottagningen var trevlig, och smörgåstårtorna vi beställt från Skepparns gjorde verkligen succé. (Oj, vad jag ska göra succé på Viktväktarna på torsdag... De kommer använda mig som avskräckande exempel för evigt) Träffade även en del "nya" äldre släktingar, och började fundera på lite avancerad matematik. Om jag säger upp kontakten med en besvärlig släkting (okej, jag vet. Farmor dumpade mig, inte tvärtom) och nu "fick" två nya trevliga, vad händer i så fall om jag säger upp kontakten med två andra släktingar? Får jag fyra nya då? Tål att tänka på. Frågan är bara vilka jag måste dumpa?

Hur som helst, min familj (Anna, mamma, pappa, Margareta, Kajsa och Kalle) hjälpte Manfred och mig med städning, diskning och Minnapussning när alla andra gäster åkt. Utan dem hade vi inte blivit klara i så god tid och hunnit åka vidare till Frank & Kias, de andra gudföräldrarna, fest. Där var fullt med folk och så vansinnigt trevligt. Frank och Kia (och resten) känns verkligen som familj. Att komma dit är som att komma hem (utan att bo där på riktigt).

Vårt barn har de bästa gudföräldrarna!

Efter en lång, lång
dag var huvudpersonen rätt sömnig.

Idag hade vi Katja och Putte här. De hjälpte oss att bli av med de sista smörgåstårtsbitarna. Och så kräktes Minna badvatten i sängen på kvällen, så Manfred får tvätta bäddmadrassen för andra gången på en vecka.

I morgon MÅSTE jag lägga in en bild på Mannen med den Animaliska Huvudbonaden. Men först ska vi till Uppsala och städa ur min gamla singellya.

Jo förresten. I torsdags var jag så arg att jag skurade toaletten med Manfreds tandborste. Toan var dock ganska ren även före det, och nej, han använde inte tandborsten efter det. Han anade oråd, kastade den och tog med sig sin andra till jobbet följande dag. Fast vid det laget var allt ganska okej igen.