Sex månader

Nu är ungen ett halvår. Helt otroligt. Jodå, jag känner mig som världens klyschigaste som konstaterar att tiden flugit iväg. Då jag ser på bilderna från hennes första dygn minns jag fortfarande hur overkligt det kändes, hur enormt det var att hålla i sin dotter. Lilla, lilla älskade unge.

Igår var vi hos Putte och Katja en sväng. Träffade deras nya familjemedlemmar, Devil och Diva. Underbart söta schäfervalpar. Doris satte bebisarna på plats då de blev för jobbiga för hennes smak. På kvällen var vi ute hos Frank, Kia och Philip. Jag har fortfarande känslan att vi egentligen bjöd in oss själva, men de var som vanligt gästvänliga och alldeles, alldeles underbara. Älskade fantastiska vänner. Önskar vi kunde bo någonstans därute på landet också. Tror inte jag skulle få lappsjuka, men helt säker är jag inte. Det skulle i varje fall ta lång tid innan jag fick det.

Blev inget babysim idag. Bassängen höll fel temperatur, så badandet ställdes in. Däremot blir det mammasim i morgon bitti, jag hittade mitt badkort som jag trodde var borta. Hurra!

Måste tyvärr censurera mig en hel del här. Kan inte berätta det största som hänt idag. Det enda jag kan konstatera är att, även om jag inte hyser några större förhoppningar om att det blir så, jag hoppas att en människa i vår närhet hädanefter tänker sig lite mer för, och inte klampar på som en elefant i en porslinsaffär. Det visar sig.


Jag har världens bäste man, även om han hostar och låter förbannat illa just nu. Älskar min familj.