Efter att under alldeles för lång tid varit oförmögen att läsa har jag nu gjort ett tappert försök igen. Fördelen med att ligga och natta barn är att en kan prioritera att läsa, om det sker diskret.
Den här boken skrämmer mig lite. Jag ser likheten mellan mig och Isak, denna låtsasmänniska som är alldeles för rädd för att leva, och jag minns varför jag lever ensam. Kanske ska jag alltid leva ensam. I förhållanden är jag osympatisk och så kontrollerad, så strikt. Så rädd. Som Isak. Jag gillar honom inte.
- Posted using BlogPress from my iPhone
5 kommentarer:
Du är en spännande och underlig människa. Osympatisk och kontrollerad skriver du om dig själv,och så kan man ju tolka det som att du inte gillar dig själv i vissa situationer....hmmm, inte bra.
Så här utifrån så ser man ju en helt annan bild. Och genom dina vänner som du skriver om ibland så framträder ju en annan människa. Bilderna passar inte ihop.
Jag vill någon gång äta middag med dig.
Om gårdagen. Svart.
Om idag. Pillerna är slut så jag ser verkligheten, inte som den ser ut utan som den känns.
Ett läskigt pockande solsken och obehagligt glättiga människor på väg mot stadens realisationer.
Och jag hatar resterna av julmaten.
Hej kära Anonym.
Om mig själv: Hygglig som medmänniska, okej som vän, ojämn som mor, katastrof som partner.
Om din svarta gårdag och idag: Jag är ledsen för din skull. Få saker är så jobbiga som att själv känna hur allt faller isär medan alla andras liv tycks pågå som vanligt.
Julmat är så överskattat. Eller...inte vår julmat. Den var utmärkt och är slut för länge sedan.
Och middag vore fint, men kanske borde jag veta lite mer om dig först. Jag är ju lite försiktig av mig och utsätter mig inte för vilka spännande saker som helst, bara så där...
Skicka en kommentar