Idag fick jag, men fin hjälp från syster och kär vän, iväg bilen till bilmek. Jag ber en stilla bön att jag inte ska bli totalt ruinerad nu. Mamma och Anna åkte sedan hem, vilket känns rätt tomt efter dessa dagar. Som tur var fick vi, efter snöbollskrig, finbesök från de vänner vi ser som vår extrafamilj, vilket livade upp ordentligt.
Nu ska jag försöka vara mer teknisk än annars och lösa lite datorstrul här...
- Posted using BlogPress from my iPhone
2 kommentarer:
God forts.
Ditt foto ser ut som ett verk av Maria Miesenberger. Helt svarta siluetter. Dom bilderna är numer ganska dyra. Kanske skulle du slå dig på en konstnärlig karriär?
Mmmm ja det är ju bra att du är smärttålig...apropå mc åkning, men du borde ju ha åkt en eller annan mil förut...eller? Men kanske inte på en mc utan fjädring?
Och så klart missförstod jag allt om din tatuering...vad blir det och var? Stor, liten?
Hoppas vi hörs snart, ser fram emot dina svar.
Mvh
Miesenberger! Det var en ny bekantskap! Fantastiska bilder, även om jag blev sjukt mörkrädd av dem...
Jo, det har ju blivit några mil på mc tidigare, men jag har aldrig riktigt varit nöjd med det faktum att jag själv inte har körkort för mc, utan bara får åka bakpå. Inte min grej att så sakna kontroll...
Jag tänkte att det ska få bli en överraskning, det där med hur tatueringen blir... Så snart den är gjord kommer det bilder.
Hur mår du och hur har din dag varit?
Skicka en kommentar