2013, jag är redo!

Så där, ja! 2012 var för all del ett rätt okej år, och ledorden måste vara personlig utveckling. 2013 kan gärna få ha ledordet kärlek. Nu hoppas vi vårt utomordentligt fina sällskap dyker upp snart, för jag är törstig på champagne.

- Posted using BlogPress from my iPhone

Så himla ledig

Vi hade sovmorgon förvisso, men sedan var det full fart. Vi fixade till i hallen (tavlan på bilden hänger där på prov, men troligen ska de "gamla" bilderna på barnen upp igen), åt frukost, diskuterade vilka strumpor som är okej och inte (...), gick långpromenad i regnet, lekte, lunchade, städade och sedan var barnen hos sina vänner medan jag sprang 8km (på en hel del blankis, fasansfullt nog. Det är liksom inga icebugs jag har direkt.).

Efter det fick vi oss en tyvärr rätt konfliktfylld promenad, middag framför film (för Shrek kan till och med jag tulla på principer), sedan läggning för barnen och en vansinnig massa tvätthängande för mig.

Nu är räkningarna betalda, viktiga papper ifyllda och innan läggning för mig återstår bara att stryka en massa sängkläder. Som tur är har jag sällskap av en skvätt rött och SvtPlay.

Det är intensivt att vara ledig, men jag har åtminstone hunnit med nästan alla punkter på dagens Att göra-lista. Bra så.

- Posted using BlogPress from my iPhone

Impulskontroll? Inte min starka sida

På väg till affären med barnen kom jag på att det var dags att måla om hallen. Nu är det klart. Eller nja, det är kaos där, men färdigmålat åtminstone.

Imorgon måste jag få träna, vågar inte tänka på vad jag hittar på annars. Jag blev tvungen att ställa in dagens planerade löprunda eftersom jag springer dåligt på blankis.


- Posted using BlogPress from my iPhone

Bläck i blodet

Hon längtar efter att tatuera sig, den lilla stora. Hon deppar lite över att de fina tatueringar hon gjort på sig själv kommer försvinna om några dagar. Vem kan klandra henne?


- Posted using BlogPress from my iPhone

Mellandag

Det här med att få hänga en massa med barnen, fan vad fint det är. Ju mer jag är med dem, desto mer vill jag vara med dem. De är så kloka, så fina, så roliga, så starka, så insiktsfulla, så jävla underbara. Jag får inte nog.

Idag har vi dessutom haft turen att få umgås med en kär vän, vilken vi dessutom ska få umgås med på nyårsafton. Tre fina barn, två mammor och en hund, det kommer bli så bra.




Slutligen: Min frisyr. Vad fan! Jag är så leds på allt lurv! Planen var ju dock att låta håret växa ut till typ page, men jag vet inte om jag tyar mer. Saknar mitt blonda, korta hår.

- Posted using BlogPress from my iPhone

Kvällslektyr

Efter att under alldeles för lång tid varit oförmögen att läsa har jag nu gjort ett tappert försök igen. Fördelen med att ligga och natta barn är att en kan prioritera att läsa, om det sker diskret.

Den här boken skrämmer mig lite. Jag ser likheten mellan mig och Isak, denna låtsasmänniska som är alldeles för rädd för att leva, och jag minns varför jag lever ensam. Kanske ska jag alltid leva ensam. I förhållanden är jag osympatisk och så kontrollerad, så strikt. Så rädd. Som Isak. Jag gillar honom inte.

- Posted using BlogPress from my iPhone

Annandagen

Idag fick jag, men fin hjälp från syster och kär vän, iväg bilen till bilmek. Jag ber en stilla bön att jag inte ska bli totalt ruinerad nu. Mamma och Anna åkte sedan hem, vilket känns rätt tomt efter dessa dagar. Som tur var fick vi, efter snöbollskrig, finbesök från de vänner vi ser som vår extrafamilj, vilket livade upp ordentligt.

Nu ska jag försöka vara mer teknisk än annars och lösa lite datorstrul här...


- Posted using BlogPress from my iPhone

För många hål

Då jag är euforisk av glädje åt att äntligen ha färdigt motiv och bokat tid hos tatueraren går så klart bilen sönder. Så klart. Jag hatar att behöva äga en bil.

- Posted using BlogPress from my iPhone

Hej jul!

Så där. Sk*nkan från Astrid och Aporna är griljerad, en massa spännande piroger och filodegsknyten gjorda, fudge och ischoklad gjorda, huset ser ut som om julen kommit in och kräkts och jag har flocken samlad. Bring it on, julen. Jag är redo!

Gårdagens aktiviteter och tillhörande möten gick förresten över förväntan. Spännande det där med tillhörighet och likheter. Nåja, en del av gårdagens möten gav mersmak, andra inte. Vi firade med champagne efteråt.



Nu ska jag försöka få ordning på vår veganostkaka, vilken mest ser ut som en uppkräkt hundmatsportion.




Vårt julbord knäcker! Jag längtar till morgondagens middag. Det är skönt att inte bidra till ovanstående djurplågeri och klimatpåverkan.

God jul, vänner!

- Posted using BlogPress from my iPhone

Och så: ledighet

Efter en småseg, men rätt kort, arbetsdag tvingade jag mig igenom julshoppingen och kom sedan äntligen hem för att direkt börja städa. "Ledighet". Ha! I think not. Tur att jag tröstade mig själv med söta ugglor och en flaska champagne (vilken dock ännu står intakt).

Efter att de små finongarna somnat sitter jag nu här med en balja vin och en dator, och försöker få ihop något som kan liknas vid ett skivstångspass att leda nästa vecka. No pressure...




Vi fick julkort häromdagen. Spelande sådana. Kul. Det ena spexade till det hela genom att haka upp sig och inte sluta spela (och det oerhört falskt). Tur att jag är en driftig kvinna. Nu ska jag bara få iväg resterna till återvinning så glömmer vi det eländet sen.

Och slutligen i afton: Anonym, lever du? Hur har du det?

- Posted using BlogPress from my iPhone

Dagen efter

Damn så trött jag är. Och vilken lång dag det varit. Snart är jag ledig. Två hela veckors ledighet hägrar, tillsammans med finongarna.


- Posted using BlogPress from my iPhone

Eftertankens kranka blekhet

Riktigt lyckad fest. Synd bara att jag just nu inte vill något hellre än att vara hemma, nära mina barn.


- Posted using BlogPress from my iPhone

Tisdagsaktiviteter

Efter studiebesök på oerhört trevlig konferensanläggning med lite väl mycket godsaker åker vi nu vidare till årets julfest.


Så jobbigt.
- Posted using BlogPress from my iPhone

Hej måndag

Då var den avklarad, den måndagen jag varit nervös för. Idag har jag ansvarat för en miljödag på jobbet och det var ju spännande. Jag kan bara ännu en gång konstatera att jag inte gillar att prata inför folk på det sättet. Lustigt att jag då gillar att leda pass där jag inte bara pratar (skriker) utan även står i centrum rent fysiskt... Nåja, nu är det gjort, och det känns skönt.

Att gå på HIT i afton var en fantastisk avslutning. Nu är kroppen nöjd, för en gångs skull. Efter de flesta andra pass har jag massor kvar att ge, men HIT är suveränt. Lite mat och sömn på det här, så är jag nog nästan människa imorgon då en annorlunda tisdag tar vid.


- Posted using BlogPress from my iPhone

Sådant som ger styrka

Vänner. Mina vänner. De är så jävla fina. Idag har jag fått hänga med en av mina närmaste, och en annan gjorde mig så galet rörd att jag måste få dela med mig av det här.



Inte bara skriver hon en av de finaste rader till mig jag läst på väldigt länge, eftersom hon dessutom på samma gång gör något för andra genom välgörenhet är det ännu större. Kärleken jag känner till de mina!

- Posted using BlogPress from my iPhone

Lördagens bestyr

Mina snälla barn klev upp och lekte imorse så jag fick sova längre. Lyckan i att äntligen få sova! Efter en lång och sen frukost tog vi en snöig långpromenad, vilken resulterade i sex rosiga kinder och fyra kalla tassar.

Lite pepparkakshusbyggande, lunch och fixande på det och sedan flängde vi iväg till Friskis. Jag smygtränade ett hyggligt pass först, och sedan kom de andra fina kvinnorna. Tillsammans körde vi ett högintensivt, svettigt roligt stafettliknande pass med massor av boxhopp, kbswingar, burpees och situps. Underbart!




Jag och barnen snabbhandlade efter det, åkte hem och gjorde hemmapizza och nu sover de gott. Jag roar mig med ett väldigt trevligt vin och Fawlty Towers...



- Posted using BlogPress from my iPhone

Ha lite folkvett, för fan

Hur svårt ska det vara att ha lite historiskt perspektiv, empati och vanligt jävla folkvett? Om du är vit och tycker ordet neger är rimligt att använda på något sätt, då är du fel ute. Det passar sig inte vare sig på godis eller i något annat sammanhang. Ja, ja...kom gärna dragandes med att ordet i sig betyder svart, gör det. Det är dock helt oväsentligt i sammanhanget! Grejen är att svarta förtryckts av vita i många hundra år, på extrema sätt emellanåt, och om nu svarta själva inte gillar att vita använder det ordet då ÄR DET VÄL BARA ATT LÅTA BLI! Tänk efter.

Just nu rasar en märklig "debatt" lite varstans om huruvida Sverige är ett fegt land som ska klippa bort tre dockor ut tomtefilmen som visas i Kalle Anka på julen. Det fina är bara att det är Disney som ÄNTLIGEN tar sitt ansvar och plockar bort nidbilder som hela tiden varit unkna och inte särskilt trevliga. Det är för att det är just nidbilder de plockas bort, inget annat.

Så länge svarta tar illa vid sig om vita säger n-ordet, eller gör stereotypa tolkningar (minns alla märkliga gamla filmer då vita spelat svarta med hjälp av skokräm och läppstift) på olika sätt är det bara att RESPEKTERA OCH GE FAN I ATT ÄGNA SIG ÅT DET. Ska det vara så svårt att begripa?




Jag fortsätter ösa kärlek över mina barn och försöka lära dem att vara lyhörda, ödmjuka människor som respekterar andra.

- Posted using BlogPress from my iPhone

Denna dag, ett liv

Vilken lång dag! Sen till jobbet och då hamna bakom en plogbil som höll 40km/h. Sjunga till Beatles och andas djupt för att hantera stressen. Planera måndagens miljödag och försöka att inte drunkna i prestationsångest. Pulsa i djupsnö med hundarna på promenaden. Få bullar att bjuda på av snäll kollega. Glömma bullarna på jobbet och få åka tillbaka för att hämta dem. Stressa hem via affären. Komma hem för att fira fyraåring tillsammans med dennes far och faster. Mötas av fullt hus. Fem gäster och två lyckliga barn. Fira. Städa efteråt. Bada med barn. Äta alldeles för sen middag. Natta barn. Hänga tvätt. Nu dricka vin och njuta av rumpstinkande ost.


Senare troligtvis somna på soffan och så släpa sig till sängs.

- Posted using BlogPress from my iPhone

A walk down memory lane

För fyra år sedan var jag vid det här laget inlagd på förlossningen. Jag hade haft förvärkar i veckor, och under Lucia ändrade de karaktär och blev annorlunda.

Så småningom bestämdes att jag skulle stanna kvar för observation över natten, och sedan sättas igång dagen efter.


- Posted using BlogPress from my iPhone

Att motarbeta sig själv

Okej, jag är dödligt trött och känner mig sönderstressad efter dagen. Istället för att gå och lägga mig, vad gör jag? Målar naglarna och upptäcker för sent att topplacket torkat helt, vilket gör att naglarna aldrig kommer bli färdiga. Skillz. Indeed.

- Posted using BlogPress from my iPhone

Stressen, mina vänner. Stressen!

Lite till. Bara lite till! En och en halv vecka kvar, sedan är jag ledig. Nu är det tungt. Folk är sjuka på jobbet, och jag måste täcka upp, samtidigt som jag på något magiskt sätt ska hinna med mina andra arbetsuppgifter.

På fredag fyller Viktor år, och jag har inte hunnit baka ännu. Snart ska jag leda Skivstångspass (istället för SkivstångSpin jag haft hittills), och jag har inte något pass färdigt. Imorgon kommer det vara panikbråttom till jobbet efter lämning på förskola, och ute är det snöstorm. Huvudet bultar, och på nätterna ligger jag vaken.
Lite till. Bara lite till. Snart är vi lediga.


- Posted using BlogPress from my iPhone

Stundande återseende

Det finns återseenden av olika slag. Vissa kan en se framemot. Vissa kan en få ångest bara vid tanken på. Jag har ett återseende av det senare slaget framför mig om inte alltför lång tid. Jag försöker bygga pansarhud tills dess.

Det där med pansarhud är svåra prylar. Om en liksom är marinerad i otillräcklighetskänslor, skuld och lite allmän ångest då är det svår att vara osårbar, eller ens någorlunda tålig. Att hålla masken är rena kakbiten för sådana som jag, men innerst inne finns (tyvärr) alltid den där gråtande, blödande kärnan som utgör jaget. Det trasiga, sårbara, nakna, rädda. Det som bara ber om att få lite lugn, lite kärlek och lite trygghet. 

Håller ihop

Jorå, jag är så stark. Så jävla stark jämt. Alla andra runt mig kraschar, men jag står upp, minsann. För mig finns inte utrymme att krascha. Vad skulle ske om jag kraschade? Ingen tar hand om mig. Ingen tröstar Knyttet. Hen måste skaffa sig hud av pansar, klona sig själv för att hinna och bara bita ihop. Hen hinner inte ens gå i terapi, för sådant finns det inte tid till med jobb och familj. Dygnet har ändå för få timmar.




Vi har i alla fall gått långpromenad i snön, varit på Friskis och tränat (min räddning idag), handlat, bakat pepparkakor, sett på Julkalendern och ätit middag.

Jag är just nu en lätt bipolär morsa som åtminstone försöker, men som inte lyckas klockrent en dag som denna. Jag kämpar och ber till Gud att jag aldrig ska få ett infekterat, komplicerat förhållande till mina barn. Måtte vi alltid ha ett avslappnat, otvunget sätt att förhålla oss till varandra, jag och mina barn.


- Posted using BlogPress from my iPhone

En käftsmäll på morgonen

Jag sätter igång telefonen och där kommer smset som är som en käftsmäll. Hur löser jag allt nu då? Hur ska jag lyckas få en redan knölig och krånglig tillvaro att gå ihop nu? Vad fan gör jag? Ångesten och magsmärtan sitter som en smäck.


- Posted using BlogPress from my iPhone

Blod och tårar är lika tjocka

Du har inte hörts av annat än via sms på ett år. Du bryr dig om dig själv, inte de du borde bry dig om och vilja skydda. Du valsar tillbaka in i våra liv som om inget hänt, som om du alltid funnits där och varit en fin, ansvarstagande, stöttande, kärleksfull, trygg människa och du förväntar dig att allt ska vara som du vill. Det funkar inte så. Jag kommer inte släppa in dig. Jag kommer inte låta dig göra mot mina barn som du gjorde mot mig. Du fick någon jag älskar att gråta igår, och jag lovar dig att om du får mina barn att gråta, då kommer jag få dig att gråta, på ett eller annat sätt. Du ska inte få komma åt mig på samma sätt som tidigare, och fan ta mig om jag låter dig komma åt dem jag älskar. Du har gjort nog skada. Det räcker så.

VAB-onsdag

En svettig promenad i snöstorm och drivsnö med barn och hund, filmtittande, sagoläsning (det GÅR inte att läsa om herr Muffin utan att gråta), halsont (har lejt bort morgondagens pass IGEN pga detta), misslyckat brödbak (mitt glutenfria bröd utgör en bra hantel) och lite nätshopping.


Ungefär så kan en sammanfatta dagen. Och ja, föregående natt var kräkfri, nu hoppas vi på en likadan fortsättning.

- Posted using BlogPress from my iPhone

Vård av barn-tisdag

Tredje natten med kräkande barn. Denna gång lyckades de med konststycket att spy samtidigt, i varsin hink, i sängen. Att vara ensamstående förälder är ibland lite tuffare än annars, och en kunde ju tycka att evolutionen borde ge sådana som vi noga armar till.



Vi har hur som helst varit på långpromenad (då sov sjuklingarna gott i vagnen!), läst sagor, sett filmer och gosat. Jag har lekt elektriker och lagat en lampa, sydd gardiner, lagat Viktors overall och bakat bröd. Just det, vi fuskade och fixade färdigt granen nitton dagar tidigare än vi brukar, också. En hade ju annars kunnat tro att jag skulle passa på att köra ett bra pass hemma, men jag har ju så klart ont i halsen igen, och är därmed inte träningsduglig.




Vi fick hemleverans av krya-på-sig-mat från fin vän också, vilket var galet skönt. Jag säger det igen: Jag är så jäkla lyckligt lottad som har så underbara vänner runt mig. Vad gjorde jag väl utan dem?

- Posted using BlogPress from my iPhone

Hemmamåndag

Efter ännu en natt med kräkande barn blev det inget jobb idag. Det kändes taskigt att lämna min lilla mamma med sjuka barn igen, och jag var rätt sliten själv. Så vi har varit hemma, julpyntat typ allt, gått långpromenad, städat, lekt och försökt äta.


Ett brev med ett hjärta från en kär vän piggade upp ytterligare. Inte bara var det jäkligt fint, omtanken gör mig dessutom så lycklig och varm.

- Posted using BlogPress from my iPhone

Utsliten människa

Jobbhelg med långa pass och driftjour på det. Hur går det att spexa till det ytterligare, måntro? Jo, släng in magsjuka barn som kräks hela natten, så blir det ännu piffigare. Nå, nu är mitt badrum renskurat och förhoppningsvis slipper den stackars lilla Minnan spy mer.




Jag gläds åt att jag var klok nog att adventspynta redan i torsdags, mina principer till trots, eftersom jag misstänkte att jag inte skulle orka/hinna idag. Utmärkt, eftersom jag nu varit vaken sedan halv tre i natt och ska jobba till i eftermiddag.

- Posted using BlogPress from my iPhone

Jobblördag

Då åker jag och jobbar jättelänge då.

- Posted using BlogPress from my iPhone