söndag 15 juni 2008

Däbbd i däsad


Med tanke på hur täppt jag är i näsan, och hur mycket jag snörvlar, snorar, flåsar hela tiden (jäkla bebis!), är jag oerhört glad att Manfred inte är lika ljudkänslig som jag är. Han skulle annars ha anledning att hålla fast mig och hälla i mig hinkvis med Nezeril, genom en tratt rakt in i snoken, för att få mig sluta låta illa.

1 kommentar:

Anonym sa...

Stackare!
Som det ser ut skiter det sig med tripp till S-tälje för vår del denna vecka, jag hade verkligen velat komma men min bil behöver nytt batteri först! :-(
Känns som en evighet sedan vi sågs.

Kram!