Flyttat

Okej, nu har vi flyttatr. Har dock inte något internet ännu, så vi lever i mörker. Tur att vi har trevliga nya grannar som man kan näta hos. Och äta nygrillat kött hos. Och dricka sprit hos. *myser*

Och flytten i sig... Ja, vi har snälla, starka, effektiva vänner. Flytten gick snabbt och bra, men nu skan ju försöka bringa ordning i oredan... För det krävs ännu sprit... eller vin. Eller båda.

Men nu måste jag hem och natta en Unge.

Bloggar så snart jag kan igen.

Kul liv

Dagens aktiviteter:

-Handlat på ICA Maxi
-Packat i kartonger
-Kört kartonger till garaget
-Burit upp saker från källaren
-Lagat mat
-Korrläst MC Nytt
-Diskat
-Tvättat kläder

Kom inte och säg att mitt liv inte är spännande!

Tur att jag har en underbar Unge att pussa på!

Två dagar kvar till flytt, och massor kvar att göra. Borde klona mig.

Saknar

Idag saknar jag Sofie mer än vanligt. Visserligen har vi pratat i telefon två gånger, en timme vardera, men det är inte samma sak. Saknar henne så obeskrivligt mycket! En människa med mer humor, värme, gnista, klokhet, civilkurage och styrka får man leta efter. Vi har haft våra duster, men vet alltid var vi har varandra eftersom vi talar samma språk. Hon är ärlig, härlig och helt oumbärlig!

Tre dagar kvar till flytt.

Annars låg jag och funderade igår kväll. Manfred jobbade sent, Doris sov hos Kajsa, och Minna sov i sin säng. Det var gott om plats i sängen, vilket händer ytterst sällan. Normalt sett trängs hela familjen i sängen och det brukar jag gnälla lite på. Konstigt nog var jag inte helt nöjd då jag sov ensam heller, jag saknade mina älsklingar. Någon timme senare var dock ordningen återställd, då låg vi där allihopa igen.

Fyra...

dagar kvar till flytt.

Idag har jag inte packat ett dugg. Istället har jag ängt med min favoritfjortislillasyster Kajsa, shoppat och pussat på Ungen. En riktigt lyckad dag (om man bortser från att jag har lite ont i halsen. INTE bli sjuk nu!).

Påsk

Nästa år, då jäklar ska vi äntligen ha ett påskris! jag längtar efter att få göra påskfint i vårt hem, men detta år är det ju inte riktigt läge. Jag är så vansinnigt trött på alla dessa kartonger och allt packande. Ett trevligt avbrott i det hela är dock att pappa och Kajsa dyker upp i morgon. Och sedan får vi faktiskt behålla Kajsa ett par dagar! Minna ska äntligen få träffa sin yngsta moster lite längre än vanligt.

I övrigt är jag så matt på människor som ena sekunden tycker synd om sig själva och gnäller över hur de blir behandlade, för att i nästa stund bete sig värre mot andra. Olika regler för olika människor, eller? Kanske är det bara så att en del människor fullständigt saknar inlevelseförmåga och inte besitter en gnutta empati. Orkar inte ens försöka förstå längre.

Flyttkaos

Usch, finns det något drygare än att flyttpacka? All denna svårkategoriserade bråte som inte går att definiera som Kläder, Porslin, Böcker osv utan bara blir Krafs. Det där som allid trängs i byrålådorna i hallen eller i skrivbordslådan längst ner. Och även om man kastar massor blir det ändå en massa Krafs kvar.

Önskar att flytten var över och vi var installerade i nya hemmet!

Ett trevligt avbräck i detta idoga packande var dock att hänga med Tessan, Patric och Alvin i afton. Tack och lov för det!

Nedräkning

Kontraktet är skrivet. Om en vecka flyttar vi. Äntligen!

Och om mindre än tolv timmar svettas jag för fullt mitt i ett spinningpass.
Måndag:-
Tisdag: skivstång
Onsdag: spinning
Torsdag: skivstång
Fredag:spinning
Lördag: spinning
Söndag:-

Träning är som knark, minus det skadliga....

Så fruktansvärt

Jag kan inte skriva något roligt, insiktsfullt eller bara ytligt ikväll. Det som hänt är så vanvettigt sorgligt och ofattbart att jag bara vill gråta. Varför händer såna här saker? Stackars små barn. Stackars mamma. Stackars pappa som inte fått sörja, utan istället misstänkts.

Ibland är världen en så ond plats.

Mmm som i Manfred

Det här är Manfred. Honom är jag gift med. Det är rätt coolt.

Boot Camp fortsätter

Min egen träning veckan som gått:
Måndag: -
Tisdag: skivstång
Onsdag: -
Torsdag: skivstång
Fredag: spinning
Lördag: styrketräning
Söndag: 60 min crosstraining+styrkeövningar för benen

Utöver detta har jag ägnat mig åt promenerande ett par timmar varje dag. Jo, jag erkänner att jag är både stolt och nöjd. Nästa vecka kommer påminna om denna, bara tiden räcker till.

Och i afton har jag, efter babysimmet, fortsatt Operation Trimma Mannen. Idag körde vi bål och ben. Han verkade lite trött på slutet, stackars älsklingen. Ibland tror jag dock att han har lika mycket muskelstyrka som ett spädbarn. Kanske är det bara kroppskontrollen som saknas, men jag tror inte att det är enda förklaringen. Nåja, han visar på god vilja, och det gör mig glad.

Två veckor kvar innan flytt, förresten. Bör försöka hinna packa och rensa mer under veckan.

Boot camp

Idag inleddes Operation Trimma Mannen. Tre fjärdedelar av familjen var på gymmet. Jag terroriserade en svettig make med diverse styrketräning och försökte låta bli att få hjärnblödning på hans ofattbart dåliga kroppsuppfattning. Det är tydligen häpnandväckande svårt att härma en annan människas rörelser om man inte sysslat med sådant tidigare. Nåja, han gjorde så gott han kunde, och det är ju vackert så. Tror dock han får hålla sig till maskinerna hädanefter och låta bli de fria vikterna.

I afton såg vi Snatch. Jäklar vad bra den är! Det var flera år sedan vi senast såg den, så nu var det verkligen på tiden.

Kan mycket väl vara Brad Pitts bästa roll någonsin.

För övrigt håller jag antingen på att bli en enhörning, eller så har jag drabbats av böldpest. Är osäker på vilket som är att föredra, men jag ser bra jäklig ut i nyllet! Illa, illa.

Más vino!

Det är banne mig inte en dag för tidigt. Synd att de inte kom på det tidigare. Då hade jag och många med mig sluppit idiotiska kommentarer och menande ögonkast.

En återblick: På mässan (japp, den berömda mässan i Sveriges Framstjärt) står en man bedvid mig i "smörjhallsbaren" (stället där tidningens annonsörer får fika, äta och dricka gratis) då jag, med Minna i famnen, smuttar på ett halvt glas rödtjut. Han tittar på mig och säger sen:
-Du ammar inte längre, förstår jag?
Jag blir fortfarande förbannad över denna kommentar då jag tänker på det. Vad angår det honom om jag ammar mitt barn eller inte? Vad angår det honom om jag även om jag fortfarande ammar och ändå dristar mig till att dricka ett halvt, eller helt, glas vin?? Och, eftersom jag inte vill riskera att bli osams med någon som är betydelsefull i branschen, eller ställa till problem för min man, håller jag bara käften och ler beskt. Ångrar det. Jag borde faktiskt givit ett ärligt svar;
-Jo, ibland. Och det ska du ge fan i, överviktiga, skitviktiga, självgoda dumhuvud!

Nåja, med nästa barn vet jag ialla fall att jag kan dricka ett glas vin ibland, även bland folk, utan att skämmas. Ska banne mig sträcka lite extra på mig då det sker!


Passar här även på att göra lite reklam för ett vin som är ekologiskt, rättvisemärkt och riktigt gott! Ska faktiskt ta mig ett glas nu.

I morgon ska jag släpa maken till gymmet och få honom att svettas. Det är banne mig dags att han hittar formen! Själv har jag en intensiv och härlig träningsvecka. I´m back!

Regn, grått, trist

Jag är verkligen inte så bra på att spå väder. Det har jag nog från min mamma. Då jag var ute på förmiddagspromenaden var jag fullt övertygad om att det skulle spricka upp och att solen skulle bryta fram. Ha, ha... Regnet öser ner sedan dess, och det har varit mörkare, gråare och mer energikrävande än på länge.

Ibland finner jag bristen på sol och ljus i Sverige ganska oroande.

Och så var det dags för matstrejk igen. Idag har Ungen inte ätit mycket. Lite gröt, några ärtor och några pastaskruvar. Och så välling, då. Det korta stund hon fick träffa kompisar idag slösades bort på matningsförsök och bråk om bullar. Det är väl själva fan att hon numera tigger bullar värre än en dalmatiner! Fantiserar om att trycka ett ton bullar ner i halsen på dem som fått henne dit. *surar*

Skalle-Per

Ungen var på studiebesök på redaktionen idag. Själv var jag och fick allt mitt kroppshår bortslitet. kanske inte så behagligt, men skönt att få det gjort. Välbehövligt, minst sagt. Och brasiliansk vaxning är inte så farligt smärtsamt, trots allt. Helt klart värt det! Nu är jag sammetslen hela jag! Hurra!

Ungen gillar förresten broccoli. Och lax. Och ärtor, om de erbjuds via gaffel.

Litteratur och språkutveckling

Ungen kan nu säga mamma, pappa, nej, vovve (så vi förstår i varje fall) och idag utökades ordförrådet med ordet klocka (uttalas som kocka, men i alla fall!). Hurra för Snuttan! Så himla häftigt! Jag är övertygad om att det hör i hop med att jag pratat snudd på oavbrutet med henne från början (nästa ord kanske blir "tyst"), och att vi läst en massa bra böcker högt sedan hon var betydligt yngre än nu.

Favoritböckerna är Max Potta, Max balja, Knacka på, Trasgänget i djungeln och Muuu, säger kon. Förstklassig litteratur, ska ni veta! Max är nog bäst av alla, både text- och bildmässigt.


För övrigt tycks min iPod ha lagt av. Plötsligt låste den sig på ett ljudspår, och nu går det inte att göra något alls med den. Datorn lyckas inte på kontakt med den heller. Hoppas det fixar sig då batteriet laddat ut och jag pluggar in den igen. Vad ska jag annars ta mig till? Behöver den ju! *deppar lite*

Bullfest

Jag blir så matt! Jag hade verkligen tänkt och planerat att åtminstone mitt första barn inte skulle få smaka sötsaker och sånt i första taget. Tanken var att det skulle dröja innan hon fick upp ögonen för dylika saker. Då vi vuxna blivit bjudna på bullar, glass och så hemma hos andra har jag medvetet inte bjudit Minna. Jag har varit noga med att hon inte ska stoppa i sig sådant med socker, dels för tändernas skull, och dels eftersom min far alltid drillat mig om diabetesrisken.

Men så finns det "snälla" människor, utomstående människor, som ger Minna sötsaker utan att fråga först. Vänliga människor som tycker att hon väl kan äta lite bulle, bara nu. Och så upprepas den proceduren ett par gånger, eftersom det varit mycket kalas och så på senare tid. Så vad händer? Min dotter sitter nu och sträcker sig efter bullar och kakor då hon ser sånt hemma hos andra.

Tack så jävla mycket, utomstående, vänliga människor!

Nedräkning

Snart kommer Manfred hem. Ska bli så skönt. Det är rätt jobbigt då han är borta flera dagar i sträck. Dels faktiskt rent praktiskt. Det är ju mycket som ska hinnas med, och jag har bara två armar och kan inte plocka fram en klon, även om det vore önskvärt. Och dels, så klart, saknar jag hans sällskap. Man kan behöva tid ifrån varandra ibland, men det räcker gott med den tiden han normalt är på jobbet.

-Så kom hem nu, gubbe!

Hälsokost

Det är mycket kalas just nu. Och därmed många tårtor att äta av. Känns så där att äta tårta fyra dagar av fem möjliga. Missförstå mig rätt, det är ju gott med tårta, men jag rör mig inte så mycket som jag borde i förhållande till det hela. Visst, man skulle ju, rent teoretiskt, kunna tacka nej, men vem är jag att vara oartig? Man får ju offra sig. Det är ett smutsigt jobb, men någon måste göra det. Kanske är det bra att ta alltihop i ett svep, så här, det visar sig inom några dagar... Jag bävar.

Nu ska jag äta ärtor.
Längtar till träningen i morgon.

Vänner

Manfred är nu i Sevilla och provkör nya Buell. Det är alltid tomt då han är borta, och jag saknar honom massor. Längtar till torsdag då han kommer hem igen. Måste dock säga att jag är så otroligt glad att ha fina vänner som piggar upp gräsänketillvaron. Underbara Tessan och Patric bjöd in mig, Minna och Doris ikväll. Blev upplockad på stan, fick ljuvligt god mat, vin och trevligt sällskap. Så härligt och uppiggande! Fick skjuts hem senare på kvällen, och nu sitter jag här och känner mig så glad och tillfreds. Det är verkligen en gåva att ha riktigt bra vänner.

En helt annan sak; hur kommer det sig att vaniljvisp kan ha så låg fetthalt som 12%, medan den magraste grädden som går att vispa har hela 20% fetthalt? Konstigt.

Nu ska jag fortsätta bygga ihop spisen Minna fick av sin Mummi, sedan rasta Doris och så småningom få krypa ner i en stor säng.

Ett år

Tiden går så fort när man har roligt. Idag fyller min älskade Unge ett år. Detta firades med kalas där nästan alla vänner och släktingar kom. Tyvärr var det ett visst manfall på grund av diverse sjukdomar och jobb. Hur som helst blev kalaset lyckat och högljutt. Vi var sammanlagt omkring fyrtio personer, om jag inte räknat fel!

Ljudet, ja... Allt vi filmade idag, och allt vi filmat de senaste dagarna blev helt utan ljud. Någon hade missat att ställa om kameran efter mässan i Göteborg, så nu har vi en stumfilm. Behöver jag säga att jag är så vansinnigt ledsen över det?

Kalaset var som sagt lyckat, i varje fall och Minna blev ordentligt uppvaktad av en massa underbara människor. Hon fick fina presenter också, men bästa var nog ändå att få leka med kompisar och träffa nästan alla nära och kära. Hon slocknade som ett ljus på kvällen. Själv njöt jag av att få träna och jobba bort lite av helgens tårtätande.