tisdag 8 januari 2013

Krafterna tryter




Ungefär så här känns mitt liv just nu. Nu behöver jag en ljusning. En utsträckt hand. En jävla vinstlott. Ett löfte om att det snart lättar och blir bättre. Snälla?

- Posted using BlogPress from my iPhone

2 kommentarer:

Anonym sa...

det enda jag kan erbjuda är en hand,
jo, förresten så är det ju på väg att bli ljusare också,
och sen måste jag påminna dig om att du brukar skriva så här när du inte har dina barn,
jag känner väl igen känslan, det är ju ingen tröst för dig, men lite för mig, att jag inte är ensam.....

mvh

Camillan förstås sa...

Du, det där är vardagsmat...åtminstone för mig.
Att ha barn på heltid och jobba heltid är mer än nog, då får man låta något stryka på foten.
Är rädd att du kommer ta ut dig helt om du ska känna sådana krav på dig hela tiden. <3