Jag finns här. Jag väntar. Jag längtar. Jag hoppas det inte dröjer alltför länge.
Jag måste göra så här för att överleva.
För att inte tiden bara ska gå.
För att försöka rädda mig själv, en liten bit av mig åtminstone.
För att stå upp för mig själv.
igår var ni närmare trehundra besökare här, under en och samma dag. Surrealistiskt! Fast lite coolt.
- Posted using BlogPress from my iPhone
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar