Båda barnen har så fruktansvärt jobbigt att andas nu, trots alla mediciner. Det är så obeskrivligt jobbigt att hela tiden vara på helspänn och vara orolig för hur de mår. Till er som läser detta och slipper allt vad astma och andningsbesvär heter, skatta er lyckliga! Och för övrigt, förlåt att min blogg är förbannat trist just nu, men det är väldigt tungt för närvarande.
3 kommentarer:
Usch Maria. Jag vet hur det är. Sänder ännu mer tankar och kramar genom cyberspace idag. Hoppas hoppas det vänder. Det behövs, för man blir sliten. Jag vet.
Ja, det är faktiskt en tröst att ha folk runtom sig som vet hur det är. Som vet hur man nervöst lyssnar, avvaktar, är på helspänn, hoppas och bävar vid varje infektion, och ibland även annars.
Tack!
Fy vad jobbigt...Jag förstår inte ens varför det ska finnas astma och sånt!! Det är så ologiskt! Hoppas de blir bättre snart!!!!!!!!! /kram
Skicka en kommentar