Ack så ont det gör då jag städat och gjort fint, och Minna kastar mat på golvet, folk klampar runt med skorna i hallen, och Viktor dreglar på golvet. Det är i nte ens hälften så jobbigt då det redan är smutsigt hemma. Ibland tänker jag att jag borde strunta i att städa, det blir ju bara smutsigt ändå. Sen kommer jag ihåg vem jag är och hurdan jag är, drar på mig handskarna, skurar med ett galet leende på läpparna och gråter inombords då mina nära och kära lortar ner.
Love hurts.
2 kommentarer:
Jag vet inte hur jag skulle hantera scenariot med någon som smutsar ner just efter att jag städat...men kaaaaaaaaanske att ett överseende skulle infinna sig om det var barn som fläckat ner...(kanske som sagt)... ; )
Knappt att det är förlåtligt ens då, faktiskt.
Skicka en kommentar