Mens insana in corpore sano eller When all else fails: Exercise eller Jag rör på mig, därför lever jag
torsdag 23 oktober 2008
Det gäller att planera...
3 kommentarer:
Anonym
sa...
Hej Maria!
Jag känner ju inte dig IRL men jag läste om din förlossningsrädsla, rädsla för smärta och kontrollbehov... och jag känner igen mig!
Jag har fött ett barn med epidural, ett med hjälp av massage, ett med lustgas och slutligen lilla blomman mha man, massage och varma flaskor och ett gott samarbete med en barnmorska jag litar på....och jag kan verkligen rekommendera det sista!
Det var skitjobbigt och hemskt och ändå skitbra... en riktig urladdning som ger mig styrka och glädje än idag...
Lilla storasyster föddes i en dimma av lustgas och obehaglig känsla av noll koll så jag bestämde mig för att försöka utan artificiella droger och det gick vägen....
Naturligtvis gjorde det helvetiskt ont och jag tänkte att jag var galen och att det aldrig skulle gå vägen, men det gjorde det...
Men samtal med barnmorska innnan där du får vädra din rädsla och planera för hur du ska tackla situationen om det går snabbt är naturligtvis viktigt om du är rädd...
Men, du verkar vara en tuff och modig tjej och mitt tips är att ladda som inför ett fallskärmshopp eller nåt annat actionäventyr du skulle kunna tänka dig att utsätta dig för ...adrenalinladda, skaffa dig positiva målbilder, gå igenom förloppet, tekniken (massage, andning ...) och materialen (inte minst din egen kropp) så kommer det gå vägen....jag lovar!
Oj, vilket långt inlägg. Hade egentligen bara tänkt bjuda in dig till min bloggtävling....
Anna/mammagumman: Tack för ett klokt/fint svar. Ja, du vet ju vad du pratar om med förlossningar, så jag tar verkligen till mig det du skrev. *kramar tillbaka*
Mia: *fnissar* Har du sett jul- och nyårsavsnitten? Underbara!
3 kommentarer:
Hej Maria!
Jag känner ju inte dig IRL men jag läste om din förlossningsrädsla, rädsla för smärta och kontrollbehov... och jag känner igen mig!
Jag har fött ett barn med epidural, ett med hjälp av massage, ett med lustgas och slutligen lilla blomman mha man, massage och varma flaskor och ett gott samarbete med en barnmorska jag litar på....och jag kan verkligen rekommendera det sista!
Det var skitjobbigt och hemskt och ändå skitbra... en riktig urladdning som ger mig styrka och glädje än idag...
Lilla storasyster föddes i en dimma av lustgas och obehaglig känsla av noll koll så jag bestämde mig för att försöka utan artificiella droger och det gick vägen....
Naturligtvis gjorde det helvetiskt ont och jag tänkte att jag var galen och att det aldrig skulle gå vägen, men det gjorde det...
Men samtal med barnmorska innnan där du får vädra din rädsla och planera för hur du ska tackla situationen om det går snabbt är naturligtvis viktigt om du är rädd...
Men, du verkar vara en tuff och modig tjej och mitt tips är att ladda som inför ett fallskärmshopp eller nåt annat actionäventyr du skulle kunna tänka dig att utsätta dig för ...adrenalinladda, skaffa dig positiva målbilder, gå igenom förloppet, tekniken (massage, andning ...) och materialen (inte minst din egen kropp) så kommer det gå vägen....jag lovar!
Oj, vilket långt inlägg. Hade egentligen bara tänkt bjuda in dig till min bloggtävling....
http://mammagumman.kokobello.se/#post95
Kram från en föderska till en annan!
Åååh! Kvarteret Skatan är guld! Det här klippet fick mig att pånytt kolla på s03e01 igen. =)
Anna/mammagumman: Tack för ett klokt/fint svar. Ja, du vet ju vad du pratar om med förlossningar, så jag tar verkligen till mig det du skrev.
*kramar tillbaka*
Mia: *fnissar* Har du sett jul- och nyårsavsnitten? Underbara!
Skicka en kommentar