Weee..I helgen ska vi till Uppsala! Hurra! Inte för att jag ska få valborgfesta som jag gjorde förut, men åndå. Ärligt talat är jag ganska nöjd med hur mitt liv ser ut med man, hund och barn. HERREGUD vad jag är vuxen!



I dag ska vi ner och flänga på stan. Praktiskt med Minna i sele då. I går var det dock i varmaste laget för det, speciellt som jag stressade massor. Förlorade säkert flera liter vätska i form av svett... Eller nåt.





Mamma var här i går, skickade in henne i badrummet med Minna så jag fick städa. Minna och Mummi bondade järnet där, medan jag städade och fnissade åt min mors totala brist på sångröst. Ska man umgås med Minna och inte är hennes mamma ska man hålla till i badrummet. Hon ligger då på skötbordet och håller hov, och delar ut leenden. Vackert är det. Sedan kan hon slappna av. Och så funkar det att trösta henne med att låta henne lyssna på vatten som rinner. Kan det ha med feng shui att göra...?

För övrigt låter Manfreds nya tjänstehoj så mycket så han får ha öronproppar då han kör! Och rulla ut den en bit på gatan innan han startar den. Loud pipes save lives. (Den devisen lever även Minna efter...)

Snor

Våren är här och pollenet med den... Okej, i ärlighetens namn är jag inte lika snorig av mig som Anna, som höll på att snyta sönder näsan nu då hon var här i helgen. Jag har mer kli i ögonen. Ville bara väldigt gärna döpa dagens inlägg till Snor... Yep, that´s me, I´m disgusting...

Manfred har varit hemma hela helgen, men känns som en staty eller så, eftersom han sitter framför datorn och jobbar febrilt. Jag förstår att han inte heller tycker det är så jävla kul, men jag blir både ledsen och arg över att all hans vakna tid går åt till jobb just nu. Hoppas det blir bättre i maj...

Som sagt, Anna var här i helgen. Åh, det var så underbart att få umgås med min Allra Käraste Syster och se henne och Minna bonda. Minna log så vackert och tandlöst mot Anna, och tyckte att hon gick nästan lika bra att umgås med som gamla mamma.





Nästa helg ska vi till Uppsala och träffa Minnas andra moster Kajsa, morbror Kalle, morfar och styvmormor (vilket ord!). Blir trevligt. Kanske kan vi lyckas ta oss förbi Heidi och tjejerna då, så de också får beundra Minna.

I övrigt har jag börjat ViktVäkta nu... Blir spännande på torsdag då nästa möte är. Hoppas, hoppas jag lyckas gå ner något! Trivs förresten som brunett, det var länge sedan (nog samtidigt som jag var en tjockis senast...*s*)

Mjölkkor och prickar

Härom natten, då jag återigen vaknade i en sjö av mjölk slog det mig att jag definitivt inte är en fattigmans ko, utan snarare som bonden i Baldra, Edors, bästa mjölkko. Eller..då pratar vi plötsligt breeed hälsingedialekt, och bör uttala det mjöllk (här skulle Anna och hennes kursare kunna skriva det i fonetisk skrift, något jag tyvärr inte behärskar) och mer eller mindre ha tungan långt bak i svalget.För övrigt var det uttalet något jag febrilt fick öva på då jag gick i skolan, eftersom jag som nybliven lantis (flyttade från Uppsala till Hög utanför Hudiksvall) pratade HELT fel dialekt...




Påsken var över innan det ens hunnit börja, kändes det som. De är nog annars den lugnaste och minst kravfyllda högtiden av dem alla. Man bara softar och är ledig. Unerbart att ha Manfred hemma ett par dagar, även om vissa idioter på redaktionen ser till att göra livet surt för sin chef och bete sig illa. Detta leder till att Manfred får jobba ännu mer, alltså är han borta hemifrån mer eller jobbar hemifrån, vilket gör mig irriterad och deppig. Ond cirkel. Måste gång på gång påminna mig om att det blir bättre då han får ny bemanning på jobbet.





Nåväl, nog om detta. Efter ett märkligt missförstånd med vissa delar av familjen känner jag mig lite som ett frågetecken, men hoppas att det stämmer att det bara var ett missförstånd. OM det nu var så är det häpnadsväckande bristande kommunikation, men jag tänker inte fästa mig vid det. Nu är det hela överspelat så vitt jag kan se det.

I morgon ska jag och Elisabeth skriva in oss hos ViktVäktarna. Nu jäklar ska här gås ner i vikt! Är så trött på att vara ett fetto.

Och så har jag kommit på vad jag verkligen, verkligen, verkligen vill bli. Frågan är bara om jag fixar att plugga så mycket, men samtidigt är ett par år av studier klart värt det hela om jag får uppfylla min dröm. Svårt bara med familjeliv och studier, det är ingen vidare kombination, men andra klarar det ju så varför inte jag?



Minna har nu hunnit fylla en hel månad (2/4) och lite till. Stora flickan min! Hon är fortfarande prickig, men jag tror att det är på väg att gå över. Min egen lilla mjölkigel.

Vår

Gud så trött jag är idag! Solen skiner och värmer gott, men jag får erkänna att jag inte varit ute så mycket som jag skulle önska idag. Detta beror dels på att det tar förtvivlat lång tid för oss på morgonen numera, och dels på att jag fick ett ryck av huslighet efter promenaden vi tog förut.

Manfred åkte iväg för att tvätta bilen, byta till sommardäck samt storhandla. Jag passade på att mellan amningarna dammsuga (med Minna i BabyBjörn-selen), putsa fönster (sista fönstret även det med henne i selen) och springa i tvättstugan (tack och lov för selen!). Då är det väl okej att få vara trött?

Dessutom tyckte Minna för andra natten i rad att jag skulle sitta upp och amma henne, vilket försvårar sovmöjligheterna avsevärt. Nåväl, sova får jag kanske göra om några år...




Minna däremot sover för närvarande riktigt djupt. I BabyBjörn-selen. Nåde mig om jag lägger ned henne i sängen! Då vaknar hon direkt och är arg. Nej, man ska tydligen hänga på mammas mage och skumpa runt. Lilla hjärtat... I morgon blir hon en månad gammal, snuttan.

Nu kom Manfred hem med maten han handlat, och en bukett blommor. Rart. Kanske vi borde gå nästa hundrunda nu?

*sitter och stirrar och låter ögonen gå i kors*

TRÖTT.