Takaisin todellisuuteen (tillbaka till verkligheten)

Jag är tillbaka i Sverige. Ensam hemma så när som på Rex (tack gode Gud för Rex!). Voi saatana vad tomt det är, och vilket stort hål jag har i hjärtat just nu! Jag vill ju vara i Finland. I Finland med dem jag älskar.

Jag ger er Mitt Landet:

Så här ser det ut från carporten då man kommer till oss. Långt där bakom skymtar huset Lippa, där jag och barnen bor. Stora huset är bekvämare att bo i, men inte tillräckligt nära havet.

Vi sov med dörrarna öppna de nätter det var nästan olidligt varmt. Ligger man i sängen är detta utsikten.

Från sällskapsrummets ytterdörr kommer man ut på verandan och har den här utsikten. En tidig morgon som det var här är det alldeles stilla och inte ens sjöfåglarna på ön längre bort har vaknat. Stora Bryggan syns på bilden, därifrån hoppar man bara i, eftersom vattnet är djupt och stege saknas.

Så går vi ner mot bastun för en simtur. Det ger en perfekt start på dagen.

Bastubryggan.

Sen kväll på Lippa. Havet som en spegel utanför. Då det regnar smattrar det mot plåttaket på huset.

Två sovande gryn, i bäddsoffan i Lippas Mellanrum, för en gångs skull.

En Minna som leker att hon lagar mat, och faktiskt vill fortsätta med det lite till.

Ännu en tidig morgon, vilket syns på skuggan.

Utsikten från matbordet på Lippa.

Lippa självt.

Lippa från insidan, igen.

Viktor, på bilfärjan, på väg mot fastlandet.

Jag. Vill. Vara. Där. Nu.