tisdag 29 juli 2008

So long, suckers!

Eller okej då; På återseende, mina vänner!

Nu drar Minna, Chefred och jag till Finland, medan Doris får hänga med Farmor, Faster och tillhörande katter i Nykvarn. Kan vi alla enas om att värmen håller i sig i två veckor till, och att allt bara ska vara så där jättetoppen? Tack.

Om jag kommer åt bloggar jag något från Good Old Suomi, annars dröjer det lite...

Adios och puss på er!


Föresten ser jag ut som en freakish blandning mellan Sideshow Bob (håret) och Barbapappa/mamma (kroppen). Illa, illa.

måndag 28 juli 2008

MC-Dagarna

Just nu känns det inte så roligt att lägga upp bilder från i helgen. Det beror på en massa strul/tråkiga konsekvenser av jobbiga beslut som Manfred var tvungen att vara med och genomföra i helgen. Jag varken kan eller vill gå in på det här, men just nu hänger mycket i luften, och även om min älskade behöver semester mer än någonsin kommer den väldigt olägligt just nu, tror jag.

Nåja, jag har lovat bilder, och jag håller vad jag lovar.


Minna myser med sin pappa



Minna pratar om sin älskade pappa



Minna och pappa pussas

Nej, nu vill jag ha hem min deppige man så jag få pussa på honom. Ikväll känns det extra trist att han jobbar så sent.

söndag 27 juli 2008

Resumé

Ett urval ur Finlandsbilderna, typ Best of Minna. Varsågod, Sofie...;-)

I bollhavet, på väg mot Finland


Minna med sina favoritleksaker


Bästa fotominen, eller något...


Min lilla lantis

Imorgon ska jag försöka hinna lägga upp lite bilder från helgens MC-Dagarna. Just nu är jag för trött, svettig och illaluktande... (har vistats på dammigt område större delen av dagen, svettats, sedan suttit i bilen i fyra timmar eller så, och kommit hem till ett hus med innetemp på 28 grader...) Måste bada och sanera mig!

onsdag 23 juli 2008

Muterade insekter

Bläää, igår kväll hände en sån äcklig grej. Nattade Minna när jag hörde ett konstigt ljud. Det lät som ett skrapande slags fotsteg. På kartongen (ja, vi har fortfarande en hel del ouppackade kartonger, helt värdelöst) bredvid Minnas säng kommer den största spindel jag sett, om man inte räknar såna jag sett i terrarier, klampandes.

Eftersom jag var ensam hemma med Minna var jag tvungen att lösa situationen på egen hand. Övervägde att slita upp Minna ur sängen och fly, att leta reda på en yxa eller skjutvapen och ha ihjäl godzillaspindeln, att försöka få Doris att ta den (lycka till, spindeln var ju snudd på större än hundrackarn!) men insåg snabbt att jag måste plocka den med papper. Snappade åt mig i stort sett hela hushållspappersrullen skulle jag kallsvettig försöka ta eländet. Lättare sagt än gjort, kan jag säga.

Monstret kastade sig åt sidan då jag med darrig hand närmade mig. Och jag kastade mig baklänges, fast bara lite. Väntade mig att den skulle visa huggtänderna och äta upp ett av mina fingrar, minst. Jag lovar att jag var kallsvettig.

Till slut fick jag tag i den gigantiska saken, och efter en hel del hamrande (förenat med kväljningar) var den tack och lov död. För att sedan Manfred skulle tro mig fick den ligga lit de parade på bordet på verandan.

Borde ju ha tagit en bild på denna tingest, men det hade jag tyvärr inte sinnesnärvaro till. Hittade dock bilder som påminner om den. Och faktiskt, spindeln var dryga decimetern i diameter! Helt grotesk!


Idag har jag hittat ett fullkomligt gigantiskt bi i badrummet. Den var omkring fyra centimeter, vilket borde få även den att kvala in i kategorin Muterade Insekter.

tisdag 22 juli 2008

Ultraljud

Idag fick vi för första gången se den lilla människan som bor i min mage. Allt såg fint ut, och det var så underbart att få se honom. Japp, Minna ska få en lillebror! Hur coolt är inte det, då? Och redan nu har vi tjingat Sofie som gudmor. Fler gudföräldrar följer, har vi tänkt, men hon är den första och hittills enda vi frågat.

En pojke... Ju mer jag tänker på det desto bättre känns det. Fast egentligen kom det inte helt som en överraskning. Det har känts annorlunda den här gången, och jag har tänkt på barnet som honom. Märkligt hur man kan veta vissa saker.

Tänk... en pojke... *ler lite*

måndag 21 juli 2008

Mellandagar

Jaha, då är jag åter i Sverige. Undrar varför. Lan just nu inte alls förstå varför jag inte är kvar i Finland. Nåja, det är skönt att återse maken, och hade jag inte kommit hem hade det gått ytterligare en vecka innan vi skulle ses. och så ska jag ju på ultraljud i morgon. Det är spännande!

Och så var det härligt för Ungen och Pappan att återse varandra. Ungen har prarat om sin pappa varje, varje dag och hittat honom i tidnigar som Vogue, Elle, Sköna Hem och liknande! lite otippat, faktiskt. Dessutom har han då varit på bild i egenskap av stol, osthyvel, Linda Evangelista och andra oväntade gestalter. Min Unge är söt, rolig och väldigt, väldigt underlig ibland...

Ledsen älskade Sofie, jag orkar/hinner inte lägga upp bilder ikväll. Och du vet att jag har giltiga skäl...;-)