torsdag 16 augusti 2012

Andrum eller självbedrägeri?

Jag gillar ett högt tempo, fart och då det händer mycket på en gång. Just nu känner jag mig dock så skör. Jag känner så oerhört starkt att det jag vill och det jag orkar med inte nödvändigtvis är kompatibla med varandra. Det känns så mycket som att min mentala räddning just nu är idén om att jag ska åka till Finland i slutet av september, ensam med hunden, och bara vara i en vecka. Jag behöver det. Och så skuldkänslorna...


Om jag får ledigt, är det då fel av mig att åka? Är det då fel om jag väljer att åka någonstans ensam för att reparera mig, istället för att vara med de två jag älskar mest av allt i världen? Är det fel av mig att ens fundera på att lägga in ledighet då de inte är hos mig? Den kärlek och kraft jag får av deras närhet, kan jag ändå behöva total ensamhet (ensamhet tillsammans med en hund, då), och kan jag stå ut med en sådan hardcore ensamhet som det innebär där? Ensam, med bara en hund som sällskap, längst ute på en udde i yttre skärgården på hösten...


2 kommentarer:

anki sa...

Do it! Du kommer vattna själen, jaget, det egna jaget. Det är rätt det är att göra en sån grej. Jag skulle.

Camillan förstås sa...

Jag skulle, alla gånger!
Om jag hade möjligheten...alltför sällan jag får ladda mina batterier.