Det är med sorg i hjärtat jag konstaterar att Minnan blivit Barbiebesatt. Barbie, liksom... Denna heteronormativa, könsstereotypa otäcka plastsak i vilken hela det sjuka kroppsidealet dras till sin yttersta spets. I så många år såg jag på Barbie och kunde inte förstå varför folk påstod att man inte kunde se ut så.
Och ändå... Under så många år lekte jag och hade så roligt med den där förbannade plastdockan.
Fan, det är med kluvna känslor jag ser Minnan leka intensivt med de där sakerna, helt klart. Mest med sorg och oro.
- Posted using BlogPress from my iPhone
1 kommentar:
Är hon inte t.o.m ännu smalare än de vi lekte med som barn? Stackars docka! Men håller med, vi hade roligt, så roligt med henne. Hon gjorde vardagen glamorös på ngt sätt. Den där plastiga, enfaldiga och anorektiska Barbie...
Skicka en kommentar