Jag trivs väldigt bra med min tillvaro och mitt liv, men noterar att jag känner viss längtan efter vuxennärhet, och då tänker jag främst på psykisk närhet.
Å ena sidan trivs jag som jag har det, å andra sidan kan jag sakna att ingå i en enhet, på det sätt man gör i ett sunt förhållande.
1 kommentar:
Åh, jag vet! Jag vet precis. KRAM!
Skicka en kommentar