Efter ett antal glirningar från Pappfred, förskolepersonal och andra insåg jag att jag måste göra det. Jag måste klippa Viktors hår. Han var söt med sin långa lugg och sina lockar, men som Pappfred påpekade är det rätt ocharmigt när håret sitter fast i snoret på näsan. Plötsligt slog tanken mig att om Vikorv vore indian skulle han få namnet Snor i Håret, och då åkte saxen fram.
Det känns minst sagt märkligt att jaga sin skrikande son med en sax. Kanske mindes Vikorven förra sommarens klippfiasko...
I slutänden blev det ändå bra, tycker jag. Och märk väl att båda öronen sitter kvar!
4 kommentarer:
Och vilka vackra ögon, sen då ;-)
Min 10-åring spar ut sitt, på tal om hår. Blonda korkskruvar. Når ner till skuldrorna. Lent och vackert. Men i den åldern kan dom ju hantera snor, så han får bestämma själv *fniss*
Det blev ju superbra! Vilken sötnos!
Linda: Ja...visst har han underbara ögon? :-) *stolt* Och jag hoppas han kommer kunna hantera sitt snor bättre så småningom, så han också kan ha lite längre hår igen, som din pojke.
Norrdalen: Ja, övning ger nog färdighet! :-)
hahaha! "Snor i Håret"....garv! Som sagt är hans ögon otroligt vackra!
Skicka en kommentar