Stackars Henrik

Mannen på bilden är Henrik Dorsin. Ofta då jag ser Henrik blir jag en aning irriterad. Det är orättvist och fel av mig, men svårt att styra över. Henrik, stackars, är nämligen otäckt lik en av de mest labila och känslomässigt störda människor jag någonsin givit mig i lag med, och som jag under hösten lade på tok för mycket energi på. En människa som gav mig ett väldigt trist minne för livet, dessutom.

Jag tror dock på att se saker från den ljusa sidan, och tänker att jag åtminstone lärde mig vad för slags person jag varken vill eller behöver ha i mitt liv. Det är bra.


Och bilden har jag snott.