Tittar på mina vackra barn och känner sorg. De är här och tvingas sakna sin pappa medan han äter middag, är, sover i ett annat hus, med andra barn. Andra barn som har en mamma och en pappa under samma tak, trygghet och allt de kan önska sig, och nu en extra vuxen. Här är vi, jag och mina barn och vår hund. En vuxen för lite. Och barnen, mina älskade barn, de andas lugnt bredvid mig, medan mitt hjärta blöder för deras skull.
2 kommentarer:
Ja tänk så det är. Kanske han läser och saknar han med...Kram Anna
Jag vet att han saknar dem väldigt mycket. Jag förstår och vet att det känns tungt för dej emellanåt men jag vet oxå att du klarar detta med bravur. Ps fin du var i håret Ds. Tusen kramar på er.
Kia
Skicka en kommentar