Jo. jag gillar faktiskt ruscherna på spinningen, trots allt. Tanken på att se ut som Road runner är väldigt tilltalande och triggar mig en hel del, måste jag erkänna.
För övrigt lever hormonerna rövare med mig. Lämnade Minna på dagis i morse. Hon grät, och då började jag göra det samma. Å andra sidan kändes det mer normalt att gråta i en sådan situation, än som för några veckor sedan då jag tänkte på slutscenen i Dirty Dancing, när Baby och Johnny dansar och började gråta lite över att det är så fint. Jag kommer inte helt till min rätt då jag är gravid, känns det som... Är ännu mindre värdig än vanligt, liksom.
1 kommentar:
Du är duktig som håller på och tränar du!
Starka kvinnor, jajmensan!
Fast jag kan nog också vara väldigt bekväm av mig ibland. Bara det att vi aldrig riktigt har orken till saken samtidigt, när det kommer till att städa/fixa eller så. Dock vad det gäller "da thing" så orkar nog alla män nästan hela tiden ;-)
Skicka en kommentar