Just nu försöker jag gå så mycket jag bara orkar och hinner. Satsar på lågintensiv träning för att bygga upp min stackars gravidfördärvade kropp. Allt pajade ju liksom med den enorma extratyngden jag fick. Okej, det var värt det, men jag är stel och öm som en gammal tant nu efteråt.
I helgen har vi hunnit med en hel del... Jag och Mariana (jättetrevlig tjej från föräldragruppen) var ute på en nio kilometers promenad i fredags, sedan kom mamma hit och stanade över natten. Med mamma här kunde jag passa på att storstäda. På lördagen kom Lena och Stefan på middag. Mycket trevligt. I går vaknade Manfred med feber, inte lika trevligt. Vi var ändå hos hans syster en sväng och hälsade på, men då vi kom hem hade Manfred 39 i feber MED alvedon i kroppen. Alvedon supp, inte SUV eller sub som han försökte påstå först...
Drömde i natt att jag gått ner 18 kg på två veckor. Var inte så glad över det som man kan tro... Hängande hud och sinande mjölk hotade ju i det läget, även i drömmen. Nåväl, på torsdag får vi se hur duktig jag varit senaste två veckorna. Tror inte på 18 kg.
I morgon fyller jag år. Blir ett år äldre, men knappast mycket klokare. Apropå vikt så önskar jag mig av Manfred en personvåg som mäter vatten- och fetthalt i kroppen. Det är det minst romantiska jag någonsin önskat mig av en man. Det luktar vuxenpoäng, är jag rädd.
1 kommentar:
Du ska inte oroa dig för vuxenpoängen som vågen klirrar in. Med man och barn har de ändå skjutit i höjden att vågen knappt kommer att märkas ;)
Skicka en kommentar