No fear

Så länge var jag den räddaste människan i världen. Rädsla krymper en. Rädsla begränsar en både i tanke och handling. Rädsla hämmar utveckling.

Jag är stolt att säga (okej, skriva) att jag börjar bli mindre rädd än jag någonsin varit i mitt liv. Jag kan stå upp för mig själv, stå upp för med människor, vara generös och tillåtande mot min omgivning, släppa på mina måsten och sänka garden, göra saker jag inte har absolut koll på och prova mig fram... Jag har äntligen lärt mig att jag får misslyckas, att jag inte måste kunna allt perfekt från början.

I dag fick jag av en händelse tillfälle att prova något jag absolut inte kan perfekt från början... Idag fick jag vikariera på boxpass. Jag! Och jag var absolut inte lika bra som ordinarie boxledare, men jag gjorde det ändå bra. Jag gjorde det bra. Faktiskt. Deltagarna kämpade, svettades, hjälptes åt, skrattade och njöt. Jag är så lycklig just nu. Det var fantastiskt att få den här möjligheten, och få växa ytterligare.

No fear. Så här långt från rädsla, måste och tvång har jag inte varit någonsin. Jag känner mig fri och lätt.