Jag hyser agg gentemot uttrycket "vinnarskalle" och kommer därför inte använda mig av det här. Jag har däremot en stark tävlingsmentalitet. Främst tävlar jag mot män. På ett helt absurt sätt. Jag har vetat om mitt machokomplex länge, men först nu riktigt reflekterat över vad det handlar om och hur det artar sig... Och det artar sig...
Efter att i så många år nästan ha bett om ursäkt för min blotta existens, försökt göra mig själv mindre (bokstavligt talat, både på bredden men även, bisarrt nog, på längden), inte minst för att slippa slemmiga blickar, har jag ledsnat så fruktansvärt. Så jag kräver min plats.
Och jag tävlar.
Idag på det sköna crossfitpass vi körde ute tävlade jag med killen som var i mitt "lag". Vad var det som gjorde att han per automatik skulle få ha den tyngsta kettlebellen hela tiden? Trots att han inte orkade köra fullswing med den? Sista varvet tog jag den, efter att ha talat om att jag tänkte ta den, och visade hur det ska göras... Vid den sista avslutande övningen, Idioten, var han så laddad att han tjuvstartade... Sådant driver jag dem till alltså. För att bli besegrade av en kvinna går ju inte. Den manliga prestigen vissa besitter gör att jag i min tur ännu mer drivs av att vinna och sedan gärna trycka till lite extra, bara för att. Barnsligt? Garanterat! Roligt? För mig, ja!
Någon gång ska jag försöka mig på att analysera eller försöka bena ut det där med mina machokomplex och min besatthet kring tävling, men nu är det läggdags.
3 dagar kvar. Om tre dagar är vi på väg.
Efter att i så många år nästan ha bett om ursäkt för min blotta existens, försökt göra mig själv mindre (bokstavligt talat, både på bredden men även, bisarrt nog, på längden), inte minst för att slippa slemmiga blickar, har jag ledsnat så fruktansvärt. Så jag kräver min plats.
Och jag tävlar.
Idag på det sköna crossfitpass vi körde ute tävlade jag med killen som var i mitt "lag". Vad var det som gjorde att han per automatik skulle få ha den tyngsta kettlebellen hela tiden? Trots att han inte orkade köra fullswing med den? Sista varvet tog jag den, efter att ha talat om att jag tänkte ta den, och visade hur det ska göras... Vid den sista avslutande övningen, Idioten, var han så laddad att han tjuvstartade... Sådant driver jag dem till alltså. För att bli besegrade av en kvinna går ju inte. Den manliga prestigen vissa besitter gör att jag i min tur ännu mer drivs av att vinna och sedan gärna trycka till lite extra, bara för att. Barnsligt? Garanterat! Roligt? För mig, ja!
Någon gång ska jag försöka mig på att analysera eller försöka bena ut det där med mina machokomplex och min besatthet kring tävling, men nu är det läggdags.
3 dagar kvar. Om tre dagar är vi på väg.
1 kommentar:
Haha, jag har också machokomplex. =)
Skicka en kommentar