Jag sprang milen i Tvetaspåret i ett försök att dämpa lite ångest. Som synes på bilden lyckades jag halvbra. (en del av bisterheten beror dock på solen i ögonen och astma pga shitloads of pollen)
Så går en dag ifrån vårt liv och kommer aldrig åter. Skönt, den här dagen lägger jag gladeligen bakom mig.
Mycket att tänka på, fundera på och förbereda...
- Posted using BlogPress from my iPhone